e-hälsa-icon

E-hälsa

M-hälsa

M-hälsa tillhör definitivt ett av de trendigaste området inom e-hälsa just nu.

Appar, wellness och vård – Hälsa för vem?

Idag finns det en uppsjö av appar med olika syften och användningsområden. De registrerar hur långt man sprungit, ska guida användaren till en rökfri vardag eller förbättra välmåendet med mindfulness. Vissa ska hjälpa användaren att förbättra sin hälsa eller förebygga sjukdomar genom att till exempel stödja patienter i rehabilitering, hjälpa användaren att ta rätt medicin i tid eller förebygga fallskador. Andra har fokus på livsstil och att dokumentera, mäta, följa och förändra en persons träning, sömn, humör eller matvanor. En tredje grupp appar är inriktade på att ställa diagnoser, behandla sjukdomar eller undersöka fysiologiska processer. Dessa klassas som medicintekniska produkter och måste därför följa ett speciellt regelverk och CE märkas. Men långt ifrån alla appar uppfyller kraven. Apparna kan vara utvecklade av glada amatörer, stora företag eller forskarlag på universitet, men för användaren är det svårt att avgöra om avsändaren verkligen är seriös och kunnig. 


m-hälsa_träning

  

     Ibland skiljer man på hälsoappar och wellnessappar, där de wellnessinriktade mer syftar till att till exempel planera måltider och räkna kalorier, dokumentera träning och motivera användaren till de hälsosamma råd just den appen förespråkar. Det man kallar hälsoappar har i regel ett tydligare syfte kring att förebygga eller behandla sjukdomar och stödja olika typer av patientgrupper. Men gränsdragningen är oklar och det finns idag inte någon tydlig definition eller kontroll av vilka appar som faktiskt har någon vetenskaplig grund eller signifikans. En diet-app kan till exempel vara ett effektivt verktyg för en person som måste gå ner i vikt inför en operation, vill minska blodtrycket eller få i sig mer folsyra, men för någon med ätstörning kan den typen av app snarare vara triggande, orsaka återfall eller upprätthålla ett beteende som är långt ifrån hälsosamt. En annan viktig avgränsning är därför mellan de appar som har en avsändare eller mottagare inom vården eller har utvecklats och utvärderats av experter inom området och testats på en specifik målgrupp.

     Sigrid Stjernswärd är lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper vid Lunds universitet och medverkar i ett tvärvetenskapligt nätverk med fokus på e-hälsa. Hon tycker att det är problematiskt att det inte finns något effektivt sätt att kvalitetssäkra eller kontrollera apparna. 

– Ett fåtal är evidensbaserade och många bygger inte på några vedertagna teorier eller metoder inom området ifråga. De säger sig kanske erbjuda till exempel mindfulness, men det finns ingen förankring i det, bara någon liten komponent, medan resten inte har något med den erbjudna behandlingen att göra.


Quantified self och Hälsa för mig – En dokumenterande rörelse framåt

Man har länge pratat om att det behövs någon form av kvalitetsstämpel för att öka säkerheten och hjälpa både vårdpersonal och patienter att hitta de appar som är seriösa, och E-hälsomyndigheten arbetar just nu på en tänkbar lösning genom lanseringen av tjänsten Hälsa för mig. Under 2017 ska man som privatperson kunna koppla sina appar till ett personligt konto och samla sin hälsodata på en gemensam plattform. Men innan apparna kan ansluta sig till tjänsten måste de gå igenom myndighetens kvalitetsgranskning. Om appen uppfyller kraven tecknas avtal och den blir tillgänglig för användarna i Hälsa för mig. För de apptillverkare som redan nu vill ta fram applikationer finns en testmiljö hos e-hälsomyndigheten för att testa sina idéer.

     Oavsett vilken typ av app det rör sig om måste vården förhålla sig alla olika verktyg som patienterna använder sig av, för att kunna rekommendera eller avråda, men inte minst för att i framtiden kunna dra nytta av all information, dokumentation, kommunikation och behandlingsmöjligheter som den mobila hälsan innebär. 


m-hälsa_MäterSömn_stor

  

     Dessa informationsinsamlande verktyg är en förutsättning för den så kallade Quantified self-rörelsen, det vill säga fenomenet att enskilda personer med hjälp av appar och annan teknisk utrustning samlar in stora mängder data, kartlägger och följer sina personliga värden och observerar utvecklingen över tid. Förutom det stora intresset hos användarna är dessa verktyg mycket användbara ur ett vård- och forskningsperspektiv. Telefoner, klockor, plattor, pulsmätare och patienterna själva sitter på enorma mängder data som samlats in kontinuerligt under långa perioder . Men idag finns det inte något bra sätt för vården att ta till vara på informationen. Det spelar ingen roll om patienten har loggat sitt blodtryck tre gånger per dag i två månaders tid om det bara finns en ruta i patientens journal att fylla i efter varje kontroll. 

     Genom att ersätta de klassiska kryssrutorna på papper med mobila självskattningsformulär finns det inte bara tid att spara, utan även en möjlighet att få en helhetsbild av resultaten över tid. Hälsodagböcker av olika slag skulle med rätt verktyg kunna förvandlas till biverkningsregister eller diagnosdetektorer, och med skattningsskalor i plattan kan en läkare eller psykolog fylla i svaren direkt och snabbt få en preliminär sammanställning av resultatet. Detta utan att förlora närhet och kontakt med patienten genom att sitta bortvänd mot ett skrivbord med ansiktet i en stor datorskärm. De mobila verktygen kan hjälpa både patienter, personal och forskare att bidra till en mer dynamisk och flexibel vård, förutsatt att vi lära oss utnyttja möjligheterna, förstå riskerna och se potentialen i att inte behöva sammanfatta vår hälsa i en ruta.


M-hälsa 2017 – Vision vs verklighet

På övergripande nationell nivå kommer man i enlighet med regeringens vision pusha hårt för att Sverige skall vara ledande på e-hälsa år 2025. En stor mängd appar och andra mobila lösningar kommer att pumpas ut från företag och organisationer och göras tillgängliga för privatpersoner. Men de flesta sjukvårdsorienterade produkterna kommer ha svårt att hitta mer än ett fåtal mottagare i vården som är villiga att integrera användningen i det dagliga arbetet. 

     Sjukvårdsorganisationerna kommer kämpa med att hitta innovativa vägar för att integrera m-hälsa i sina vårdprocesser och de flesta kommer att misslyckas med att dra nytta och sprida satsningarna utanför det mest lokala planet, få de tidsbestämda projekten att bli långtgående satsningar och m-hälsa en naturlig del av vården. Men ett fåtal appar kommer att navigera rätt i utmaningarna, få spridning hos både individuella användare och vårdgivarna, och ligga i framkant då det gäller m-hälsa och arbetet för Sverige som e-hälsolandet nummer ett – en intressant och bubblande utveckling som blir spännande att följa.




GRATIS E-BOK: 5 trender inom e-hälsa 2017

ehälsa_trender_2017

  

Håll koll på de viktigaste och mest spännande trenderna inom eHälsa som kommer att påverka sjukvården under de kommande åren. Läs mer om spaningen

Ladda ner E-boken