Därför behöver vi smartare – inte mer – IT i vården
Henric Carlsson, VD för Conscriptor, om tidstjuvar, IT-system och hur vi faktiskt jobbar inom vården.
Henric Carlsson har lång erfarenhet av både den kliniska vården och läkemedelsindustrin. Idag är han VD för Conscriptor, ett företag som erbjuder stöd för journalskrivning, genom både bemanning och att utföra arbetet på distans. Parallellt med VD-rollen är Henric Carlsson engagerad i en rad projekt med den gemensamma nämnaren att testa framtidens patientfokuserade administration i praktiken.
Paradox i dagens vård
Han beskriver vad som kan ses som en paradox, att vi i Sverige aldrig haft så många kvalificerade sjuksköterskor eller läkare som vi har nu, samtidigt som vi ser hur väntetiderna i vården bara blir längre, vårdpersonalen känner sig alltmer otillräcklig och sjukskrivningarna inom vården ökar.
– Genom åren har jag haft otroligt många samtal med läkare och sjuksköterskor. Ett ständigt återkommande tema är vad som upplevs som överväldigande mycket administration. Många läkare och sköterskor upplever att administrationen gör så att det inte finns tillräckligt med tid över för det man brinner för: kliniskt arbete, att ta hand om patienterna och leverera bra vård.
Dagens IT-lösningar ett hinder för effektivt arbete
Nyckeln till att jobba smartare och mer effektivt ligger enligt Henric i att se över dels vilket systemstöd som finns för IT inom vård och omsorg, dels hur man faktiskt jobbar.
– I våra projekt har vi tittat närmare på hur arbetet utförs på en rad vårdcentraler. En väldigt konkret tidstjuv är inloggningsförfarandet. Idag kräver de flesta vårdmiljöer att medarbetare ska logga in i en rad olika system innan man får tillgång till de applikationer och den data man behöver för att göra sitt jobb. Här finns det stora effektiviseringsmöjligheter.
Dubbelregistrering tidstjuv
En annan tidstjuv är den dubbelregistrering av patientdata och annan information i flera olika stödsystem som är vanlig. Att manuellt behöva knappa in samma information på flera ställen upplevs ofta som onödigt och påfrestande, framför allt om man först skriver det på papper och sedan går till datorn för att skriva in samma sak menar Henric Carlsson.
– Redan i registreringen av patientdata finns det mycket tid att spara. Ett sätt att effektivisera processen är att dra nytta av mobila lösningar för att lägga in patientinformation tillsammans med patienten. Eller att till och med uppmuntra patienter att själva lämna mer av sin data och beskriva sina symptom och upplevda problem direkt i sin smartphone eller läsplatta.
Nytt journalsystem inte ensamt vägen till förbättring
Äldre vård- och journalsystem får ofta skulden för att det administrativa arbetet blir kostsamt i både tid och pengar. Enligt Henric är det också stor spridning i användarvänligheten mellan olika leverantörers system, där det i vissa miljöer kan ta upp till 20-25 % längre tid att logga in och utföra arbetet än i andra. Samtidigt menar han att det inte är så enkelt som att bara byta ut dagens lösningar för IT i vården mot nya för att rätta till problemen.
– Ett nytt, modernare journalsystem kan definitivt vara ett steg mot smidigare administrationen. Men det kan också kosta upp mot en miljard kronor och i värsta fall ta år att få ett nytt system på plats. Den som planerar att ge sig in i ett sånt projekt behöver ställa sig frågan om ett nytt, modernare journalsystem verkligen är den enda lösningen – speciellt som många inte använder dagens lösningar full ut. Framförallt är det viktigt att ha en tydlig plan för hur man ska dra fördel av förbättringarna som erbjuds. Annars riskerar ett implementationsprojekt bara bli till ytterligare en resurstjuv.
Svaret finns i siffrorna
För att vi på riktigt ska kunna ta upp kampen mot tidstjuvarna menar Henric att vi måste lära känna dem för att utifrån denna kunskap lägga en åtgärdsplan. Han beskriver hur Conscriptor genom att integrera sina olika system på ett bra sätt kunnat öka produktiviteten i det egna dokumentationsarbetet med 40-50 %, något som både sparar tid och minskat medarbetarnas frustration.
– På Conscriptor jobbar vi agilt med att hela tiden utvärdera, förbättra och förenkla våra arbetsflöden för att jobba mer effektivt. Det handlar mycket om att analysera de befintliga data vi har. Så fort vi hittar mönster och återkommande beteenden vet vi att det förmodligen går att effektivisera arbetet. Jag är övertygad om att utvecklingen av IT i vården i allt högre grad kommer handla om förmågan att hantera ”big data” och göra det bästa av den.
AI hjälp mot tidstjuvarna
Han menar att AI kommer hjälpa oss att dra ännu mer nytta av befintlig data i kampen mot många av dagens tidstjuvar. I dag finns nya tekniska lösningar inom e-hälsa som effektiviserar det administrativa arbetet med hjälp av röstigenkänning och möjligheten att överföra tal direkt till en skriven journal. Framöver kan vi se fram emot möjligheter att direkt utifrån dikteringen få rekommendationer för rätt behandling, baserat på statistisk analys av den data som finns sen tidigare.
Ledarskap och viljan att utvecklas minst lika viktigt
– Men det finns en risk i att vi börjar slänga oss med nya begrepp som digitalisering, artificiell intelligens och big data och tror att då har vi löst vårdproblemet. Jag är övertygad om att effektivitetsförbättringarna bara till hälften handlar om att hitta nya lösningar för IT i vården. Resterande 50 % ligger i mjukare faktorer såsom ledarskap och viljan att utvecklas. I Sverige är vården skattefinansierad. I min ögon betyder det att vi som leverera vård har ett mycket större uppdrag än att bara se till resultaträkningen. Vi har också ett grundläggande samhällsansvar att göra vården bättre, avslutar Henric Carlsson.
Trender inom e-hälsa 2021
Ladda ner årets upplaga av Trender inom eHälsa och håll dig uppdaterad om bl.a. digifysisk flexibilitet, aHälsa och samverkan som katalysator.
