Kvalitetsarbete i vården: Så bidrar likformighet, struktur och mätbarhet till en mer jämlik vård
Alla instanser inom hälso- och sjukvården förväntas idag bedriva ett aktivt kvalitets- och förbättringsarbete. Men hur ska du som förändringsledare agera för att utvecklingsarbetet ska ge konkreta resultat och bidra till en mer kvalitativ vård?
Erfarenheter visar att en gemensam målbild, tydliga mätpunkter och en löpande uppföljning, med kontinuerliga jämförelser med andra liknande vårdinstanser, lägger grunden för att lyckas.
Robert Sarkadi Kristiansson
Robert Sarkadi Kristiansson, chefsläkare för Nära vård och hälsa inom Region Uppsala, är en passionerad förändringsagent med siktet inställt på att skapa en mer jämlik och kvalitativ vård för alla i Sverige:
– Sjukvården kan inte förändra samhällets orättvisor. Däremot kan vi säkerställa att alla som söker vård får bästa möjliga hjälp. Målet med vårt kvalitetsarbete i vården är att vi ska kunna erbjuda var och en bästa möjliga vård utifrån de resurser vi har tillgängliga.
Tydlig målbild och kontinuerlig uppföljning är nyckeln till förbättring
Nyckeln till bättre vård är enligt Robert ett ökat fokus på att mäta och följa upp resultatet av den vård som ges. En grundförutsättning för att kunna utvärdera ett resultat är att alla inom en avdelning eller ett vårdteam har samma bild av vad som är god vård. Det är idag inte helt ovanligt att varje specialitet gör sin egen prioritering av vad som är viktigt och vilka resultat man vill uppnå.
– Målet måste vara att hela avdelningen kan enas om vad som är viktigt och vad man vill uppnå, alltid med patientens mål och resultat i fokus. Först då blir det möjligt att ställa rätt frågor och samla in den information som krävs för att kunna ställa en diagnos och ge rätt behandling.
Men den data som samlas in i dialogen med en patient är inte bara indata för att erbjuda rätt vård vid varje enskilt vårdtillfälle. Genom att följa upp resultaten över tid läggs också grunden för ett fokuserat kvalitetsarbete och för att löpande kunna förbättra vården.
– Här kan också möjligheten till patientinvolvering vara ett viktigt verktyg. De flesta patienter vill idag vara delaktiga i sin egen vård men att engagera patienter kan också vara en väg för att utveckla och förbättra vården som helhet, förklarar Robert.
Viktigt att våga jämföra olika vårdenheter
När förutsättningarna att mäta och dokumentera resultatet av olika vårdinsatser förbättras, blir det också möjligt att jämföra arbetet mellan olika avdelningar och vårdinstanser.
– Om vi idag mäter tillgängligheten och kvalitetsutfallet på olika enheter, med samma inriktning, får vi garanterat varierande resultat. Samtidigt går det att visa rent statistiskt att en lägre variation i utfallet resulterar i bättre vård totalt sett än om vi har stora variationer. Ett viktigt delmål blir därför att jämna ut resultaten och minska variationen i vården.
Genom att uppmuntra till jämförelser och benchmarks mellan olika vårdenheter är tanken att alla ska kunna utvecklas till det bättre, samtidigt som variationen minskar. De som presterar sämst i en jämförelse kan ta sikte på de som ligger i mitten samtidigt som hela gruppen närmar sig de som är bäst. Även insikter om de som presterat i topp är givetvis värdefulla. Genom att ställa sig frågor kring hur man lyckats uppnå de goda resultaten bidrar svaren till att utveckla andra enheter.
– Om vi ska kunna utveckla vården till det bättre måste vi få till verklig kunskapsstyrning. Vi behöver göra transparenta mätningar och våga ställa oss frågan varför vi får så olika resultat. Det handlar om att följa upp, jämföra och dra slutsatser om vad som kan förbättras.
Amerikanska sjukvården en förebild i förbättringsarbetet
Robert Sarkadi Kristiansson menar att den amerikanska sjukvården ligger före den svenska när det kommer till att göra transparenta mätningar, utvärdera resultatet och agera på utfallet. Men det finns svenska exempel på verksamheter som ligger i framkant vad gäller kunskapsstyrt förbättringsarbete:
– Swedeheart, Sveriges största kvalitetsregister med inriktning på hjärtsjukvård, ligger långt fram i arbetet med att dra nytta av mätningar och jämförelser som grund för ett metodiskt förbättringsarbete. Man har fått med sig hela svenska kardiologisamhället i sin vision att minska dödligheten och sjukligheten hos patienter och öka kostnadseffektiviteten i vården. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är just ständiga mätningar och jämförelser mellan olika vårdinrättningar inom hjärtsjukvården.
Ledningen måste kunna leda förändring
För att skapa förändring räcker det inte med insikten om ett förändringsbehov. Det krävs också att den som ska driva förändringsarbetet har den kunskap och de verktyg som behövs.
– Om fokus bara ligger på att påvisa vem som är bäst och peka ut den som är sämst, är risken stor för negativa konsekvenser. Ett bra ledarskap har förutsättningarna att hjälpa de som placerar sig sämst att faktiskt bli bättre, genom att jobba på ett annat sätt eller omstrukturera sin verksamhet.
Robert har själv utbildat i flera program som syftar till att utbilda kvalificerade ledare i att driva förändrings- och kvalitetsarbete i vården. Där samlas bl.a. chefsläkare, verksamhetschefer och utvecklingschefer från sjukvården för att dela erfarenheter och lära sig mer om förändringsarbete.
– Utan engagerade och kompetenta ledare i förändringsarbetet är risken stor att entusiasmen dör efter ett första pilotprojekt. Det viktiga är att inse att man redan från början har en plan för hur projektet ska drivas vidare efter den inledande piloten. Först då kan vi skapa varaktig förbättring mot en mer jämlik och kvalitativ vård.
