Spaningar från Almedalen 2023

Vad AI är, men inte vad AI kan göra

Man kan säga att AI fanns med i nästan varje föredrag i Almedalen. AI var verkligen en av årets riktiga ”hype”. Diskussionerna var dock till 99% runt vad AI är, hur det kommer att påverka oss samt möjligheter och risker med AI för just den professionen eller i det området. Väldigt få konkreta AI exempel från verksamheten visades upp. Vi hoppas de kommer nästa år.

AI för att minska administrationen

Hitintills har AI i vården till största delen handlat om att upptäcka och prediktera olika sjukdomstillstånd, t.ex. cancer på röntgenbilder. Det fanns tydliga tecken på att AI nu också börjar ses som en lösning utanför det rent medicinska, bl.a. för att minska administrationen. Och här finns en stor potential. Att prediktionen av hjärtproblem blir 2% bättre är bra för patienten, men löser inte vårdens stora problem. Kan vi däremot få AI att automatisera och hantera administrationen, så finns en rejäl chans att AI kan hjälpa till att få bort vårdköer, personalbrist och överarbetad vårdpersonal.

Automatisering

På tal om automatisering, så började ordet dyka upp allt oftare i vårdseminarierna. Vi tog upp automatisering som bubblare förra året, och trenden är tydlig, även om det inte kokar bland bubblorna utan sakta sjuder, så nämndes automatisering som lösning på både vårdköer och administration. Exempel som beskrevs var att få bort manuell inmatning av uppgifter som redan finns i systemet, eller att låta systemet automatiskt ta patienterna genom sin vårdprocess med allt från tidsbokningar och påminnelser. Det gäller för vården att visa att automatisering kan ske på ett etiskt korrekt sätt och samtidigt ge tid för vårdpersonal och patienter att vänja sig.

Digitalisering är inte om, utan hur

Tidigare år har digitaliseringen ofta ifrågasatts, och naturligtvis behövs fortfarande lösningar för de som inte kan vara digitala. Men i år var det mer fokus framåt, hur digitaliseringen ska ske och kanske specifikt vem som ska leda den. ”Fler läkare som chefer i vården”, har hörts under flera år. Nu kompletterades detta med ”läkarna måste vara med och driva digitaliseringen”. Gemensamt var att frågorna handlade mer om hur potentialen ska tillvaratas och realiseras. Hur kan en läkare hantera 10 patienter i stället för 1? Hur gör vi för att effektivitetshöjningen ska bli 200% i stället för 2%?

Mer resurser är inte den enda lösningen på vårdens problem

Fler och fler nämnde att det kanske inte är fler vårdplatser, mer personal och ökade ekonomiska resurser som är lösningen på vårdens stora problem. När ledande personer från Socialstyrelsen, sjukhus och även läkare och vårdförbund samstämmigt säger att det inte går att rekrytera alla de personer som idag fattas i vården, det finns varken tillräckligt med folk eller tillräckligt med pengar, då är kanske ett skifte på gång. Lösningen som diskuterades var istället att vi måste våga arbeta på nya sätt och använda den teknologi som finns tillgänglig på ett etiskt och effektivt sätt.

Nära vård – men vad betyder det egentligen?

Nära vård togs upp på många seminarier, men definitionen var väldigt spretig. Från ”nära vård kan betyda vad som helst” till ”jag har patienten nära mig i mitt samtal”. Flera beskrev nära vård som att vården flyttas hem till patienten, eller att vården finns där patienten finns – inte där vården bestämt att den ska vara. Vi får se om någon vågar presentera en definition till nästa år…

Framtidens hälsa är datadriven – men hjälper eller stjälper regleringarna?

Uttalandet har figurerat tidigare: ”Det är oetiskt att inte använda datan som vi har i vårdsystemen idag”. Men samtidigt så finns enormt många utmaningar med just vårddata. GDPR och EHDS, AI-act, MDR och IVDR (regelverket för medicintekniska produkter) samt patienternas ökade ovilja att dela sin data var några problemområden som nämndes. Många var oroliga att de utökade regelverken i realiteten kommer att bli en bromskloss för vårdutvecklingen både i Sverige och EU.

Vad man INTE pratade om i år

Vision eHälsa 2025

Få pratade om Vision eHälsa 2025, inte i år heller. Vi hade nog förväntat oss någon form av sammanfattning hur det går på vägen till 2025, det är ju ändå bara 2 år kvar, och vad man tror kommer att vara uppnått 2025. Känns lite som att man ville begrava visionen. Är det för att visionen inte längre är relevant, eller för att man inser att man inte kommer att nå den?

”År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.”

Vad tror du själv vi kommer att ha uppnått om 2 år?

Patienten

Tidigare år har patientföreningar och spetspatienter ofta varit med i paneler. I år var det inte lika frekvent, och framför allt verkar spetspatienterna ha försvunnit. På vissa seminarier fick moderatorn till och med påminna paneldeltagarna om att vården faktiskt var till för patienterna, inte bara för vården själv, dess medarbetare, politiker och tjänstemän.

Vården som en samhällsservice

När vården allt mer börjar ses som en av många tjänster som medborgarna använder i samhället, i alla fall i medborgarnas ögon, så var det få som gjorde denna jämförelse, vilket förvånade oss lite. Vår patient bokar själv sin hårfrisör och tid när de ska klippa sig, de bokar bilmekaniker och tid när de ska serva bilen, de får varor till sin bostad istället för att gå ut och hämta dem i affären, de gör sin deklaration genom att svara på ett sms, de sköter alla sina bankaffärer helt digitalt. Så vad kan vården lära av detta? Och vilka krav kommer patienterna att ställa i en nära framtid på sin samhällsservice vård?